Längs en öde boulevard vid en dimmig strand Så går en ensam liten man Hans sensuella tankar lämnar blodiga spår Och hatet gör djupa sår När kärleken är han blind Då ser han ingenting När kärleken är han blind Då ser han ingenting När kärleken är han blind Då ser han ingenting Den tiden är försvunnen då han var älskad Och kvinnor höll han varm Se nu klarnar dimman och minnen försvinner Kvar står han ensam och kall När kärleken är han blind Då ser han ingenting När kärleken är han blind Då ser han ingenting När kärleken är han blind Då ser han ingenting Ein, zwei, drei, vier När kärleken är han blind Då ser han ingenting När kärleken är han blind Då ser han ingenting När kärleken Då ser han ingenting